Afrika!

Åh vad jag är glad att jag åkte! Det har varit den bästa semestern någonsin! Inte någon ligga-på-stranden-och-slappa-resa, utan fullt ös/medvetslös hela tiden.

Flygresan var dryyyyg, först till Amsterdam, vidare till Nairobi och därifrån till Dar. Men det var värt varenda minut av kryp i benen och ont i rumpan. Och det var helt underbart att träffa Micki och JM! Lycka när vi såg varandra på flygplatsen!

Micki och jag började med fyra dagar på Zanzibar, helt underbart! Thailand, Bali, Miami - släng er i väggen! Två dagar i Stonetown, där vi bodde i värsta slummen, men rummet var rent och fräscht och bara en enda creepy crawley. En gigantisk kackerlacka som bodde i badrummet, jag är tacksam att han inte hade hela familjen med sig! Det blev promenader bland trånga gränder, en spice-tour till en kryddplantage som var galet intressant! Kryddor har man ju bara i burkar och tänker aldrig på var och hur de växer. Nu vet jag.

Efter dagarna i Stonetown drog vi norrut, till Kendwa. Och det såg precis ut som i resekatalogerna, vit sand, turkost vatten, massaier på stranden, sammetsnätter och helt ljuvlig mat! Underbar mat var det förresten överallt, jag har gått upp tre kg på 11 dagar...

Sedan väntade en två-dagars safari i Mikumi. Vi såg massor av djur, dock inga rovdjur, men massor av bufflar, gnuer, impalas, giraffer, zebror och mycket mer. Många elefanter träffade vi också på nära håll. Några lite för nära för att jag skulle känna mig helt lugn... Men det kändes OK att ha JM med, han kan ju "läsa" dem och förutse vad de tänker ta sig för. Och en bättre guide kunde vi inte haft! Som jägare såg han massor med djur som vi inte hade sett om han inte hade visat på dem.
Ett djur vi såg för mycket av var tsetse-flugorna! Vilken pest! Jag blev sjukt biten och ont som satan gjorde det när de "högg". Det gick inte att skydda sig på något sätt och de bet igenom tre lager med kläder utan vidare! Äckliga monsterflugor!!!

Mickis och JM:s hus, som de flyttade in i dagen innan jag kom, är helt otroligt fint! Inredningstidnings-fint kommer det att bli när de kommit i ordning. Elransonering varannan dag var mindre kul i hettan, men det gick att vara utan AC och fläktar även om svetten fullkomligen rann hela tiden.

Trafiken var hemsk! Det kunde ta en och en halv timme att förflytta sig 5 km. Avgaser, värme och aggressiva försäljare gjorde kaoset ännu jobbigare. Och det kändes inte helt OK att vara tvungen att sitta med låsta dörrar, gömma alla värdesaker på golvet och med tårgasen i högsta hugg! Jag fattar inte att Micki vågar köra där! På vägen till Mikumi var jag faktiskt rätt skraj hela tiden. Olycksbilar överallt, välta långtradare och tankbilar i dikena *ryyys* Tankbilarna var värst, bakpå stod det DANGER med stora bokstäver och sedan "In God we trust" eller "Inshalla"... kändes sådärbra... Men det är väl det man får göra...

Jag har lovat en snart 80-årig man att komma en gång till åtminstone och titta på hans foton från tiden som officerare i brittiska armén i Afrika och se om han har påbörjat sina memoarer.
Jag kommer definitivt att åka tillbaka!